Bemötande med anledning av klagomålet
Bemötande med anledning av klagomålet
Tillsynsnämnden tar emot cirka 500 klagomål per år, så det är inte otänkbart att ett biträde får ett meddelande om att han eller hon blivit föremål för ett klagomål. Omkring 60-70 % av avgjorda tillsynsärenden leder inte till någon sanktion.
Den som klagomålet gäller informeras om det tillsynsärende som inletts och ombeds bemöta de klander som formulerats i klagomålet på det sätt som uttrycks i begäran om bemötande. Med begäran om bemötande skickas klagoskriften och eventuella bilagor till den som klagomålet gäller.
När tillsynsnämnden begär utredningar ska man svara öppet och ärligt. Vanligtvis har man några veckor på sig att svara.
Om du inte kan använda Suomi.fi-identifikation eller om du har problem med e-tjänsten kan du kontakta info@tillsyn.fi. Du kan också lämna in bemötandet via e-mail eller per post.
Sekretessbelagd information
På offentligheten för tillsynsnämndens handlingar och verksamhet i tillsynsärenden och arvodestvister tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen), om något annat inte följer av tystnadsplikten för den som klagomålet gäller. Alla dokument som berör klagomålet är sekretessbelagda tills ärendet avgörs, om information som ges om dem försvårar utredningen av ärendet eller kan skada parterna i ärendet.
När man bemöter ett klagomål bör man beakta om bemötandet kan skickas till klaganden som det är eller om det innehåller information som ska hemlighållas för klaganden.
Den som bemöter klagomålet har rätt och skyldighet att meddela om bemötandet innehåller information som omfattas av advokathemligheten. Ett biträde kan i regel inte inneha sådan hemlig information om ett uppdrag som biträdets klient inte skulle kunna få kännedom om. Om klaganden är någon annan än den egna klienten, ska man utforma information som omfattas av advokathemligheten som ett separat dokument och ange att informationen ska hemlighållas för klaganden.
Som separat dokument ska även utformas den del av bemötandet som innehåller information som ska hemlighållas på annan grund . Sådan information kan vara uppgifter som enligt offentlighetslagen ska hemlighållas om den som klagomålet gäller och närmare sagt till exempel om hans eller hennes privatliv eller ekonomiska förhållanden.
Information får hemlighållas bara om det finns en grund för detta som föreskrivits på lagnivå. Anvisningar om advokatens tystnadsplikt har föreskrivits endast i riktlinjerna för god advokatsed, och information som omfattas av tystnadsplikten kan således inte hemlighållas i tillsynsförfarandet.
Besked om avgörande
Tillsynsnämndens beslut skickas till den som klagomålet gäller, klaganden och justitiekanslern i statsrådet inom ungefär en månad efter tillsynsnämndens möte. Om avgörandet utarbetas även ett offentligt referat, som vem som helst kan begära att få av tillsynsnämnden.
Ändringssökande
En advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd har rätt att anföra besvär hos Helsingfors hovrätt över tillsynsnämndens beslut som gäller dem själva. Även justitiekanslern i statsrådet har rätt att anföra besvär över tillsynsnämndens beslut. Ändring kan sökas inom 30 dagar från den dag då tillsynsnämndens beslut delgavs, denna dag inte medräknad.
När en advokat eller ett offentligt rättsbiträde anför besvär över tillsynsnämndens beslut utarbetar Finlands Advokatförbunds styrelse ett särskilt utlåtande i ärendet till hovrätten. Tillsynsnämnden lämnar in besväret, utlåtandet från Advokatförbundets styrelse och dokumenten i tillsynsärendet till hovrätten för behandling av ärendet. Vid behandlingen av besvärsärende ger hovrätten justitiekanslern, Advokatförbundet och klaganden möjlighet att bli hörd med anledning av besväret och dessa kan vid behov presentera bevis och andra förklaringar i ärendet.